I torsdags tog jag tåget ner till Malmö, där jag checkade in på superfina hotellet Clarion Temperence.

Det var nog årets hittills varmaste dag! Det är en dålig kombo med att vara gravid, men jag kämpade på ändå.

Sån himla lyx då att mötas av det här på hotellrummet! Jag drack upp den där drinken i ett nafs, glömde till och med kolla om den var alkoholfri!

Efter en runda på stan och en powernap gick jag ner och mötte det här strålande gänget, Christin och Lina skaparna bakom Just Wanna Have Fun och min bordsdam för kvällen, Erika!

Allting hade så himla fina färger och blommor av Florista. Ångrade bittert att jag hade bytt om från blommigt till svart, jag som vanligtvis är så färgstark! Skit också.

Mötte den här alldeles strålande kvinnan, Jenny! Så himla märklig och fin känsla när man träffar någon live som man följt i flera år! Vi räknade ut att vi måste vara veteranerna på plats med våra tio år i bloggvärlden. Vi var också överens om att vi saknade tiden då bloggar var lite ”fulare” och amatörmässiga och inte som nu när alla har med sig en egen fotograf och äter frukost på olika ställen runt jorden var och varannan dag.

Maten gick i samma härliga färgkombination som festen. Nästan för fin för att äta upp.

När det var dags för kaffe bytte jag bord och satte mig vid de här kändisarna, ännu ett gäng som jag följt i evigheter. Jenny, Aprilapril-Johanna, Lisa och min all time favoutite bloggare, Agnes!

Satt kvar och pratade med Agnes länge, hade kunnat sitta där hela kvällen. SÅ märkligt när det känns precis som man känt varann hur länge som helst, fast man precis mötts. Internet alltså, vilken strålande plats! Sen tackade jag för mig, gick upp för trappan till mitt hotellrum igen och somnade som en sten.

Tusen tack Lina och Christin för en alldeles strålande kväll och dygn i Malmö!

Åh jag ligger efter med bloggandet, men jag har så mycket att göra och har varit iväg både hit och dit så har helt enkelt inte hunnit! Men jag har fotat massor så jag får portionera ut det lite då och då nu.
Först ut, vårt besök på Astrid Lindgrens värld!

Vi hade med oss min mamma!

Knut var ansvarig för kartan.

Jag ÄLSKAR Astrid Lindgrens värld, så himla fint ställe! Sådan lyx egentligen att ha det hyffsat nära. Nu var det dessutom försäsong så inte alls lika dyrt som det är annars.

Läsa klassiska Astrid-texter hör till när man är här.

Sen gick vi och kollade på Emil i Lönneberga! Under försäsongen är inte alla shower igång, så det finns Emil, Karlsson på taket och Pippi Långstrump, men det räcker ganska gott för vår del.

Efteråt fick man titta in hos Emil och se hur han har det hemma.

Vi lyckades pricka in repetitionen av Bröderna Lejonhjärta. Alla skådespelarna hade sina vanliga kläder så det var lite lurigt att hänga med i vem som var vem.

Ett besök i ministaden.

För att hinna med alla shower behövs det två dagar på Astrid Lindgrens värld, så vi hade späckat schema för att hinna se de flesta i alla fall. Här på Karlsson på taket och Knut filurar sig under bordet.

Vi hann med att hälsa på Nils Karlsson pyssling också. Älskar de där utemöblerna!

Det bästa med hela stället är pannkaksbuffén! Knut åt åtta pannkakor! (ska inte ens berätta hur många jag åt….)

Vi avslutade med Pippi Långstrump och sen var vi så trötta av värmen och att gå runt så vi åkte hem igen. Så himlan fin dag ändå! Nu får vi nog vänta till nästa år innan vi åker dit igen, nått säger mig att det här kommer bli en årlig grej numera.

Förra veckan var det äntligen dags för min och mammas årliga tur till Akvarellmuseet i Skärhamn!

Vi skulle stanna i två nätter och började med att checka in. Vi trodde vi hade bokat ateljé nummer 5 men fick nummer 1. Svårt för sådana som oss att ställa om när man liksom tänkt en sak och sen händer en annan. Det här är vår ateljé, inte direkt hemsk den heller.

Lyllos mig som får åka med mamma. Vi har det alltid så bra när vi gör saker ihop, även om jag var gravid och sliten den här gången och inte orkade med så mycket bergsklättring som förra året.

Vi började med ett varv på museet. Jag gillade det här verket, av Katja Tukiainen.

Mamma framför Michael Kviums verk.

Sen kände vi oss patriotiska och hemma, när vi hittade Lars Lerins målningar. Blir alltid så otroligt inspirerad när jag tittar på hans bilder.

Sen satte vi oss för att reflektera en stund över utställningen.

Gick ut i värmen på bryggan. Här är vår ateljé sett från vattnet, vår är den längst till höger. Vi ville ha den längst till vänster, för den har finast utsikt och ingen insyn. Perfekt för två folkskygga personer som jag och mamma.

Sen blev jag inspirerad och var tvungen att gå in och måla lite. Tycker det är så svårt att måla byggnader, men försökte mig ändå på att måla av museet.

Förra årets målningar såg ut såhär.

När vi vilat oss en stund, delat på en grillad kyckling och pratat om livet, så hade solen börjat gå ner och vi var tvungna att gå ut igen. Alldeles för fint för att sitta inne!

Så H I M L A vackert! Tänk att vi får bo precis vid det där! Sån lyx!

Idylliskt värre.

Så fint att de har målat på Skärhamns kyrka så det ser ut som den ler! Såhär borde alla kyrkor se ut!

Det var allt från vår första dag på Tjörn.

Dag två i Skärhamn vaknade vi upp till strålande sol!

Mamma var snabb att ta bästa platsen på den lilla bryggan.

Att ta sig ner och sätta sig på den där bryggan, utan nått att hålla i och två meter över vattenytan är inte helt lätt.

Men när man väl är nere är det ljuvligt!

Fin utsikt är det också.

Vi bestämde att det nog var en utflyktsdag så vi åkte till Lottas bak & form, som var ett surdegsbageri bara några kilometer från museet.

Det var hundra grader varmt ute så vi tog varsin glass. Både jag och mamma grimaserade och undrade va tusan det var för fel på den, sen såg vi att den var gjort på getmjölk. Rekommenderas icke!

När vi tvingat i oss glassen (kostade ju ändå 25 spänn!) så åkte vi vidare mot Klädesholmen.

Jag klättrade längst ut och mamma fick rysningar i benen.

Men så vacker utsikt! Hade kunnat sitta där hela dagen.

Det var väldigt pittoreskt och fint på Klädesholmen minsann och jag blev målarsugen.

Vi försökte hitta någon form av centrum men insåg att det nog inte fanns. Eller så missade vi det bara.’
Ett sommarhus här, ja tack!

Vi bestämde oss för att åka tillbaka till Skärhamn där vi åt mat på bryggan. Fish and chips!

Sen höll vi på att få värmeslag så det var bara att slänga sig i havet med magen i vädret, här i vecka 22.

Det var premiärdopp för min del. Min modiga mamma däremot hade minsann redan badat i Vänern flera gånger.

Såååå skönt! Tror nästan det fräste när jag hoppade i pga 300 grader varm kropp.

Sen vilade vi lite i solen innan vi gick in i vår ateljé (med luftkonditionering, halleluja!) och sov middag.

När skymningen kom gick vi ut igen och gick en promenad längs vattnet. Möttes av det här ståtliga.
Perfekt avslut på vår andra dag på Tjörn.

Var inne på Lidl imorse av en händelse och hittade det perfekta plagget för personer som begåvats med lite mer lår. Jag har inte det här problemet i vanliga fall, men nu när jag är gravid har det blivit min absolut jobbigaste grej, det här med att få skavsår mellan låren när det är varmt ute och de gnids mot varann! Fy!
Har redan köpt ett par cykelbyxor på Lindex, men de var i bomull och alltså ganska varma och många tyger ”hakar” upp sig mot bomull. Men nu hittade jag alltså de här, i nylon, dessutom hudfärgade och svinbilliga (30 kronor!) så det blir utan tvekan dagen tips!
Har fått en massa tips på instagram om bra lösningar mot just lårskav och många tipsade om bandelettes som är som band man sätter runt låren, så slipper man ha på sig varma tights. Fiffigt helt klart, men enligt mig orimligt dyrt för en liten tygbit, så då föredrar jag mitt budgettips.

Tips nummer två. den här vansinnigt fina kaftanliknande klänningen från Lindex! Föredrar ju plagg som funkar genom hela graviditeten utan att för den skull vara just gravidplagg och den här klänningen är ett lysande exempel på det! Dessutom så himla sval, fin både öppen och stängd. Den här ska jag bo i hela sommaren, med mina nya Lidl-cykelbyxor under!

Varsågod för dagens tips!

Måste rensa lite bland mina kaftaner, hinner inte använda alla dessvärre!
Rodebjerkaftanerna kan jag liksom inte bara skiljas från men den här, som är en exakt kopia av en Rodebjer har jag bestämt mig för att sälja.

Den är i viscos, en aning kortare än Rodebjers kaftaner då jag som är 168 nästan trampar på dom. Den här går till fotknölarna på mig ungefär.
Jag har sytt den med hjälp av min mamma, efter mönster från en av mina Rodebjer-varianter, så den är precis likadan som de riktiga.

Skulle säga att den passar i stort sett alla, det är liksom one-size kan man säga.
Svart med svalor i rött och vitt på.
Så himla härlig att ha på sig!

Tänkte mig 900:- för den.
Är du intresserad så maila till mig på anna@annaritar.com

KAFTANEN ÄR NU SÅLD!

Sista dagen på Tjörn åkte vi till Pilane skulpturpark, precis som förra året.

Hela parken ligger i en gigantisk fårhage! Sen går man upp över kullarna och berget och möter skulpturer på vägen.
Först hittade vi ett ägg i en äggkopp. Där i bakgrunden skymtar hela vår anledning att åka hit år efter år, nämligen skulpturen Anna!

Mötte ett litet gäng djur på en klippa.

Sen de här fina i naturlig storlek. Skulle så gärna vilja ha han som sitter på pelaren hemma, tänk vad fint! Fast kanske lite mindre då…..

Det var mycket människor i utställningen. Som den här fräna, som klättrade på en ram som ramade in naturen.

Den här fina, som man riktigt känner hur mycket adrenalin det måste vara i kroppen, just innan språnget!

Sen var vi nästan uppe på toppen och började ana henne mellan grönskan.

Jag var HELT slut, jag har verkligen noll kondition nu under graviditeten och flåsade som om jag hade sprungit tio mil! Trodde på riktigt jag skulle svimma där uppe!

Tur hon är värd besväret. Visst är hon fiiiiiiiin?! Så harmonisk. Det finaste är nästan när det är lite moln så skuggorna landar i hennes ansikte.

Uppe på toppen med strålande utsikt åt vi vår matsäck, mamma och jag.

Sen sa vi på återseende till Anna och började gå nedåt igen.

Är ni på Tjörn så rekommenderar jag verkligen ett besök här!

Snart är det semester. Jag är en sådan som både längtar och bävar inför semestern. Den första veckan tycker jag är toppen men sen börjar det klia i fingrarna efter egentid och att få teckna igen.
Så i år funderar jag på att ta med mig pennorna hem över sommaren, så kanske jag kan hinna teckna lite trots allt.

Våra planer i år är ganska enkla, vi börjar med en vecka på Öland i samma drömhus som vi hyrde förra året. ÄLSKAR det här huset och är evinnerligt tacksam att jag hittade det på Blocket. De hyr bara ut en vecka om året och jag har nu paxat den veckan i evig tid framåt. Så nu har vi nästan en egen stuga på Öland, bara att vi aldrig behöver bry oss om det tråkiga, byta tak och klippa gräset och sånt. Win win!

I år ska även våra kompisar och Knuts bästa kompis följa med några dagar, så det blir lite extra roligt i år. Dock måste jag ha några dagar själv för att verkligen kunna komma ner i varv. Jag känner mig själv vid det här laget, så en kombination av besök och ensamtid blir perfekt.

Förra året hade ju jag och Emil varsin ”egen” vecka, där vi fick göra precis vad vi ville. Jag åkte till Stockholm och bodde hos Johan i fem dagar.

Det blir det dock inget med i år. Jag är för tjock för att orka strosa i timmar i ett varmt Stockholm. Dock ska Johan hälsa på oss istället, så jag kan visa alla våra pärlor här istället!

Tanken är att jag ska vara ledig i fyra veckor och Emil i tre. Han sparar en för att kunna snickra på vår nya altan i höst. Så en vecka blir jag och Knut ensamma, men vi är ganska bra på att vara själva.

Såklart har vi planerat ett besök i Karlstad också. Ingen sommar utan Värmland. Det är sen gammalt!

Annars är planen att göra flera kortare utflykter med min lilla familj, träffa mycket vänner och laga god mat på bodegan och verkligen försöka vila nu innan cirkusen drar igång på allvar i höst.
Tänk va, att det är sista sommaren som vi är tre, nästa år är Stig här!

Den här veckan är jag ansvarig för den fantastiska facebookgruppen Labels We Love, instagramkonto!
Det betyder en himla massa kläder!
Jag har inte fokuserat så mycket på kläder det senaste då det börjar bli ganska svårt att klä den här växande magen, så det var roligt att bli utmanad i klädtänket nu i en vecka.

För er som inte är bekanta med denna eminenta grupp, så är det alltså en sida på Facebook för att sälja och köpa märkeskläder. Det är ganska specifikt vilka märken som är tillåtna och det är i den här gruppen jag köpt min älskade Rodebjerkaftan!

Om man är på jakt efter ett speciellt plagg så är det perfekta stället att fråga efter det i den gruppen och sen bara att hoppas att någon annan sitter och klämmer på det och vill sälja.

Eftersom jag är egenföretagare och i en bransch där man knappast blir superrik så har jag inte råd att köpa Ganni och Rodebjer hit och dit, men tack vare gruppen så kan jag unna mig då och då, för lite är det ändå så, att man älskar vissa plagg mer än andra kanske just för att man unnade sig dom. I alla fall tycker jag det.
Jag brukar tänka på min gröna Rodebjerkaftan som min Porsche, något jag köpte när jag klarat av ett riktigt stort jobb!

Just nu håller jag ju som ni vet på med bok nummer två ihop med Cissi Forss och det här har nästan tagit knäcken på mig av all stress att få den färdig. Så när den är klar, så ska jag minsann unna mig nått fint igen. Har redan ställt in siktet på nått……

Tänkte i alla fall, nu när jag ändå ska ta outfitbilder hela veckan, köra en ”modevecka” även på bloggen.
Så här kommer dag ett, såhär ser jag ut idag!

Topp med flugor på från Rodebjer, skjol från Object och skorna är Vans. Hårbandet är från H&M.

Älskar mönstret på den här toppen, men har i ärlighetens namn lite svårt för själva modellen. Man kan ha den antingen såhär som jag har, eller åt andra hållet, då hamnar knapparna fram och den blir mer urringad.
(halsbandet är från Monki och min favorit för tillfället ”Nope”)

( Fotograf: Göran Segeholm) Hade toppen i det här bästa mönstret också tidigare, men sålde den i gruppen just av den anledningen att jag inte trivdes så bra i modellen. Ångrar mig lite då och då, men men. Flugvarianten köpte jag på instagram en gång, för typ 200 kronor. Bra fyndat!

Så hoppas ni ska gilla den här veckan fullproppad med kläder!

Idag ville Knut också vara med på bild, så det fick han såklart. Vi matchade ju dessutom!

Klänningen är från mitt all time favourite märke Marimekko

Jag köpte den i present till mig själv efter förra graviditeten, som belöning när jag gått ner alla gravidkilona, typ låååååångt tid efter själva ungen va ute. (man måste ju unna sig som sagt) Jag är absolut ingen sådan som går ner till min vanliga vikt på en vecka.

Eftersom den är superstretchig passar den ju även kanon med en mage.

Knuts pyjamas är från Åhlens.

Till det hade jag skinnjacka som jag målat själv med speciell färg avsedd för just skinn och lackskor från vagabond som jag ärvt av mamma. Man får sjuka skavsår men med strumpbyxor är det okej.

Dags för modeveckans tredje dag! Idag har jag världens svalaste och skönaste skjorta/tunika från Zara och gravidleggings. Solglasögonen är från Ray-Ban och nyinköpta inför sommaren.

Jag köpte den här skjortan en gång när vi var i London, bara på ren impuls, vet inte ens om jag provade den. Sen efteråt tänkte jag att vad sjutton ska jag med den till? Nu har det blivit ett av mina favoritplagg under sommarhalvåret just för att den är så himla skön.

Sjalen i håret är från Mes Dames och väskan från BaooBaoo

Fotriktiga skor har jag fått investera i också, för att orka gå med den här tunga magen. Så hiskeligt sköna! Kommer från märket Sköna Marie (hade det varit mitt märke hade jag nog bytt namn på det)

Men måste ändå erkänna att det känns märkligt att skriva om så ytliga saker just nu.
Enligt mätningar är SD Sveriges näst största parti nu. Hur sorgligt är inte det?
Minns vilket ramaskri det var när de tog sig in i riksdagen och nu är de näst störst!
Vad har hänt med mänskligheten?!
Att SD är ett missnöjesparti kan jag förstå, men man kan ju inte rösta på rasister bara för att man är missnöjd och sen tro att allting löser sig bara för det!
Tänk till lite, vad skulle det innebära i praktiken om SD ledde landet?! Det är ju en helt absurd tanke!

Vet ni till exempel att de inte bara vill lösa flyktingfrågan, de vill också ändra abortlagen så man inte längre får göra abort fram till vecka 18 (utan fram till vecka 12, när många inte ens insett att de är gravida!) de tycker heller inte att HBTQ personer ska få adoptera barn eller inseminera.
De vill med andra ord ta tio år tillbaka i utvecklingen där kvinnor och minoriteter inte har något att säga till om.
Tänk er för innan ni röstar.
Flyktingfrågan och invandrarna försvinner inte bara för att SD vinner (om det nu är det ni vill) det gör däremot våra fria rättigheter att bestämma över vår egna kropp och liv. Oavsett kön, läggning eller hudfärg.
Tänk efter lite, visa att du är smartare än så.

Om det finns någonting jag önskar att jag kunde, så vore det att sticka. Tänker jämt att jag borde sätta mig ner och verkligen lära mig, men jag har inget tålamod. Kan bara sticka oändligt långt halsdukar och inget annat och att läsa mönster känns som grekiska.
Men, jag har däremot begåvats med världens bästa mamma som är fantastisk på att sticka! Så nu när Stig kommer så har jag lagt in några ”beställningar” hos henne.
Varje gång mamma får ett nytt barnbarn så stickar hon en filt. Knut fick den här, helt magiska filten när han föddes!

Man ser ju hur sjukt mycket jobb som ligger bakom! Nu har jag beställt en stickad filt med får på! Såklart man vill ha det!

Sen har jag även beställt en sån här omlott tröja, i senapsgult. Mönstret hittade jag på pinterest.

Förrförra julen fick Knut den här superfina tröjan som mamma stickat! Dock tycker han att den sticks, men med en krage under så funkar det fint.

Knut har alltid haft mycket stickat. Tycker det är det sötaste som finns på små barn. Den här västen stickade mamma till mig och jag älskar hur gullig han är i den <3

Vi har även lyxen att andra vill sticka åt oss. Den här ljuvliga uggletröjan har Knuts farfars bästa kompis gjort åt honom. Hittade dessutom en likadan på loppis sen, i liten storlek, som Stig kan ha!

Nu har Maria (Knuts låtsasfarmor) erbjudit sig att sticka något till Stig och jag valde den här fina. Mönstret finns här.

Nu har vi dykt på ett problem. Köpte den här ljuvliga elefanten till Stig på Åhlens och sen lät vi Knut ha den i sin säng för att den skulle ”lukta storebror”. Problemet är bara att Knut numera älskar den här elefanten så innerligt, eller Stefan som han döpt den till (hur gulligt?!)
Så nu måste vi helt enkelt köpa en ny till Stickan. Frågan är bara var vi hittar den perfekta?
Jag har några krav:
– Den måste vara i plysch så den känns mjuk, inget bomulls stelt gosedjur.
– Den måste ha utstickande saker att bita och hålla i, som sladdriga ben, en nos eller snabel.
– Den måste va söt som socker, gärna se lite dum och övergiven ut för då älskar jag den ännu mer.

Har ni några bra tips?

Idag hade jag glömt kameran på jobbet, så fick bli mobilbilder.
Det jag saknar allra mest med att inte vara gravid, är det där enkla att bara kunna slänga på sig jeans och t-shirt. Jag ÄLSKAR jeans och har oändliga mängder (räknade till 75 par, men Emil låter mig ”bara” ha 30 par framme)

Gravidjeans är ju något av modevärldens rövhål kan man säga, för det finns inte ett enda par som är bra! Majoriteten hasar av så man måste dra upp dom precis hela tiden, annars är de för smala eller i helt fel jeanstvätt (är lite allergisk mot mörkblå, tvättade, som drar åt nån brunblå variant)
Men igår, så sprang jag på de här från H&M, på rea dessutom för ynka 120 kronor! De är croppade, slitna och har den perfekta nyansen! Dessutom verkar de, än så länge i alla fall, hålla sig uppe någorlunda.
Min garderob är räddad!
Skorna är mina älsklings från Blankens som jag köpte när Cecilia Blankens var och föreläste i Jönköping förra året.

Jackan rotade jag fram ur gömmorna i källaren. Jag broderade den här när jag gick på Textilakademin för en massa år sen. Jösses vad mina fingertoppar hatade mig då! Men idag fick den åka på igen.

Sjal i håret är en storfavorit hos mig, perfekt för otvättat hår eller för att dölja en utväxt. För att få till en sån här variant tar du en stor fyrkantig sjal, sen viker du ihop den på diagonalen tills det blir en lång och smal sjal. Börja i nacken så du får ändarna uppåt, knyt en dubbelknut lite på sidan av huvudet. Sen virar du ena änden runt den andra och petar in änden under sjalen och sen gör du likadant med andra, så vips har du en sjalboll!
Just den här sjalen är från H&M för en massa år sen men i den bästa kombinationen, rosa, orange och prickigt och randigt!

Idag är det dags för den interna sommarfesten på jobbet, dvs årets roligaste! Förra året var en sån himla succé! Ni ser ju själva! Älskar att ha kontor bredvid det här gänget, sån salig blandning av folk. Vilken strålande hårfärg jag hade då för den delen.

Idag ser jag däremot ut såhär, i min bästa Rodebjerkaftan! Som jag älskar den här! Har den ihop med mina nya fotriktiga skor (hatar att säga det) från Sköna Marie.

Det är verkligen det ultimata plagget. Funkar öppen till jeans till vardags och knäppt har jag haft den både på stranden och på bröllop.

Dessutom rymmer den hur mycket mage som helst, oavsett om den är full med bebis eller efterrätt och sånt är ju alltid ett plus. Att kunna ”släppa ut magen” är min bästa grej i livet.

Tack till min kompis Anna för fotohjälp idag och dessutom strålande frukostsällskap.
Nu är det bara två dagar med modevecka kvar, tycker ni det är kul eller bara tröttsamt?
För min del är det nämligen väldigt roligt.

Just nu längtar jag efter:

• Semester. Jag längtar efter att kunna sova middag efter maten, äta långa frukostar på altanen med min familj och att få gå och fixa med små projekt bara för att man vill.
• Börja måla våra gamla fönster. Som ni vet köpte vi ju ett helt parti med gamla fönster till vårt nya orangeri och nu ska de kittas om, tvättas och målas från vitt till svart. Jag längtar dock bara efter målningsbiten som jag är ansvarig för.
• Få vara gravid utan stress. Den här vintern och våren har jag jobbat så evinnerligt mycket att jag knappt hunnit känna efter ett dugg hur det faktiskt känns att vi ska bli en till i familjen. Har inte hunnit njuta alls av magen utan bara tyckt den varit i vägen på jobbet. Jag längtar till alla mina måsten är klara och jag får gå runt och boa och njuta utan någon som helst stress över jobb.
• Börja fixa inför bebisens ankomst. Det där speciella att få tvätta de minsta kläderna och hänga på tork ute, att få ställa iordning den lilla sängen och gosedjuren, få sätta upp namnskylten och bära in skötbordet. Allt det ser jag fram emot så mycket!
• Få börja riva altanen! Vi fick bygglov förra veckan så nu vill jag bara sätta igång. Dock är det inte det första vi ska göra, så vi får se till att börja med projekten i tur ordning. Först blir det sovrum i källaren!
• Öland. Avstängd mobil och tystnad i trädgården när Knutte somnat för kvällen. Bara jag och Emil och en evighets lång sommar.
• Ett glas rödvin.
• Få teckna allt det jag samlat på mig i min inspirationsmapp under den här försommaren.
• Lugn och ro.
• Min bil som varit på verkstaden i flera veckor så jag har fått cykla överallt. Bra förvisso men jag blir oerhört låst utan bil.
• Gå på loppis. Va på loppis i söndags och köpte hur mycket barnkläder som helst fast jag inte behöver. Men det känns ändå som jag vill klä den här bebisen i andra kläder än jag hade till Knut. Vissa saker älskar jag fortfarande, men vill ha lite mer nedtonade färgtoner den här gången. Lugnare.
• Åka till Ullared. Jag och min faster åker alltid till Ullared ihop men nu har jag haft så lite pengar det senaste (med trasig bil och allt) så det har inte blivit av. Men min lista med saker jag verkligen behöver börjar bli lång. Hoppas vi kan åka snart.
• Min frisörtid om två veckor. Jag ska byta hårfärg….igen

Jag tecknar mycket kända personer och då och då händer det att de delar mina bilder!
Det är verkligen en speciell känsla och då sitter jag och dum-ler inne på mitt kontor ska ni veta.
Här är åtta av de gångerna då det känts lite extra festligt:

När Aaron från Geordie shore delade min teckning fick jag ofantligt många förfrågningar från brittiska ungdomar med spegelselfies.

Sen delade Henrik Schyffert den här som han senare köpte. Jag är fortfarande väldigt förtjust i den här teckningen.

När Fredrik Eklund delade den här bilden så exploderade min instagramsida! Tror jag fick 2000 nya förjare på tio minuter!

En annan strålande dag på jobbet var när Isabella Löwengrip la upp den här bilden, senare la hon även upp en till av mina teckningar. Tack för det! Jag skickade teckningen till henne som tack sen.

Jag hade sträckkollat på tv-serien Myteriet och blivit kär i Ant Middleton, så jag var tvungen att teckna honom. Sen delade han den bilden.

När serien Vår tid är nu, sändes, så delade SVT det här porträttet jag gjort på Hedda Stiernstedt. Hedda själv delade det också!

Camilla Läckberg har inte mindre än tre av mina teckningar!

Och nu senast idag, sist men absolut inte minst, så delade Adam Driver från tv-serien Girls, det här porträttet jag gjort på honom! Känslan då alltså, ganska svårslagen faktiskt!

Ofta får jag en känsla att Stockholmare tror att alla som bor utanför Stockholm hellre hade bott i Stockholm om de fått välja. Att vi liksom inte kan bo där, av en eller annan anledning.
Här är tio anledningar till att jag hellre bor i en pyttestad än i Stockholm:

1. Det finns inga avstånd. Om jag ska åka till någon som bor på andra sidan stan, dvs så långt bort man kan komma, så tar det en kvart att cykla dit.
2. Jag brukar säga att det är lätt att vara bäst i Värnamo. I den här stan är jag ”hon som ritar”, alltså får jag de uppdrag där det behövs någon som ritar. I Stockholm finns det tusentals andra att slåss med om varje uppdrag.
3. Man kan gå ut själv. I teorin kan man gå ut på måfå i Värnamo och ändå räkna med att man kommer känna någon annan som är ute. Det blir liksom en gemenskap bara av att befinna sig i samma stad.
4. Tjänster och gentjänster. Jag hjälper dig att lägga om ditt tak så hjälper du mig att måla staketet. Alla känner nån som känner nån och så fortsätter det i evinnerlighet i småstäder. Väldigt hemtrevligt och lite en känsla av att leva på medeltiden på samma gång.
5. Alla hör ihop i ett enda stort invecklat släktträd. Alla vet vem som är släkt med vem, vems barn man är, vem som är gift med vem och vem som jobbar var. På gott och ont. Just den här biten kan jag tycka är lite tröttsam då det alltid måste benas ut hur man hör ihop. Något som aldrig händer i en storstad.
6. Mun mot mun metoden. Jag har fått otaliga jobb just för att någon varit nöjd och sen rekommenderat mig till nästa person som sen gjort samma sak till sina vänner. Strålande marknadsföring!
7. Det finns en möjlighet att påverka. Numera är jag med i styrelsen i Värnamo Företagarförening och sitter således med på diverse möten med kommunen och andra bestämmande typer. Min åsikt spelar roll och det jag tycker och säger är det någon som lyssnar på. Det är en väldigt storslagen känsla.
8. Hemmafester. I en liten stad som Värnamo bor de allra flesta jag känner i hus. Alltså blir man hembjuden och bjuder hem folk i större utsträckning än om man bott i en trång etta. Alla grillar och ses hemma hos varann istället för ute på barer och krogar. Det gör det väldigt gnuint och hemtrevligt och alla barn kan springa runt ihop i trädgårdar och sen somna på diverse soffor och sängar. Det här är det absolut bästa med att bo i en småstad, platsen!
9. Tillgången till naturen. Här finns allt, sjöar, naturområden, nationalparker och vidsträckta skogar. Inga anlagda grönområden utan natur på riktigt. Utan höghus och ljud från motorvägar.
10. Trevligheten. I småstäder tar man hand om varann, hjälper till och löser problem. Man vet aldrig när det är min tur att sitta i knipa. Ofta när jag är i Stockholm, speciellt om jag befinner mig runt Stureplan, så slås jag av hur oerhört otrevliga och dryga många är, inte alls sådär trevliga och hjälpsamma. Som när jag och Emil skulle äta på Taverna Brillo men fick inget bord för det var fullt, men fem minuter senare, när Cissi Forss var med, så fick vi genast plats. Så drygt beteende och det skulle aldrig hända i en liten stad. Här är det ingen skillnad på folk och folk och det är det absolut bästa med att bo här!

Idag tecknade jag den sista bilden till vår nya bok Paketlandet, som kommer till hösten!
Det här har hängt över mig den senaste månaden och jag har verkligen gruvat mig för om jag ska hinna klart eller inte och stundtals nästan gått in i väggen pga den här boken. Men nu är det alltså klart och det känns så evinnerligt skönt att jag klarade det!
Parallellt med boken har jag även jobbat med ett stort uppdrag åt ett nytt godismärke som lanseras i slutet av sommaren så jag har haft två megastora deadlines att förhålla mig till nu under våren och försommaren.
Även det jobbet är nu klart och inlämnat!

Så idag börjar inofficiellt min semester och nedtrappning inför bebisen!
Jag har fortfarande en lista med beställningar jag borde göra, men jag har sagt åt alla mina kunder att det får hinnas med i mån av tid.
Just nu vill jag bara fira att alla mina måsten är klara!

Jag ser fram emot att teckna egna grejer igen, få leka loss med färger och tekniker och inte vara styrd av något manus eller andras idéer.
Jag har så mycket på lager i min inspirationsmapp som jag bara längtar efter att hugga tänderna i..
Jag längtar också efter att få njuta av att vara gravid och inte stressa. Få knuffa tillbaka när bebisen sparkar, få njuta av magen, det är trots allt sista gången.
Vecka 28 går jag på en fyra veckor lång semester. Vi börjar med en vecka på Öland och sen lite Värmland och Höganäs har vi inplanerat också. Plus en spelning med Winnerbäck i Helsingborg!

Vecka 32 är jag tillbaka i ateljén, förhoppningsvis superutvilad, solbränd och hög på sommarminnen (längtar efter att fylla kameran med Öland!) och då går jag också in i vecka 32 i graviditeten (jag följer de riktiga veckorna så att säga, så smidigt) så det blir väl jobb några veckor till innan bebis.
Har ingen direkt plan på när jag ska sluta jobba, om jag ens ska sluta?
Tänker att jag jobbar tills vattnet går haha!

Nu ska jag teckna nått bara för min skull!

Äntligen kan jag få lägga upp något jag tecknat!
De senaste månaderna har jag suttit begravd bland skisser och teckningar men allt är än så länge hemligstämplat (som det alltid är) och jag längtar så himla mycket efter att få visa er. Men tids nog så.
Men igår skickade jag in alla originalteckningarna till förlaget så nu är det bara att hoppas att de kommer rätt och inte försvinner på vägen.
Nu får jag alltså teckna precis vad jag vill!

Det första jag gjorde när jag kom till jobbet imorse var att slänga mig över min inspirationsmapp och där hittade jag den här bilden från Floras instagram, på Sara.
Den har legat där länge och skrikit efter att jag ska teckna den och nu äntligen hade jag tid till det.

Att ha uppdämd inspiration och sen få släppa lös den är verkligen den bästa känslan som finns!
Att bara gå in the zone och skärma av sig och varken höra eller se något annat.
Jag är uppriktigt ledsen för alla som inte får uppleva den känslan, storslagen!
Nu, x antal senare är jag färdig!

Jag använde mig av promarker och brushmarker till hela bilden och sen gick jag på med lite polychromos på huden efteråt.
Så jäääääkla svårt att teckna vatten, men kul!

Den här veckan går jag in i vecka 26 och jag har verkligen börjat se ljuset i tunneln. Det finns ett slut på det här!
Så kändes det inte för några veckor sedan när jag låg däckad av illamående och kände att det här var det sämsta beslut jag någonsin tagit (att vara gravid alltså, själva bebisen är mer än välkommen)
Nu mår jag mycket bättre och det känns lite som nedförsbacke nu. SÅ SKÖNT!

Eftersom jag ändå utsatt min arma kropp för detta ännu en gång tycker jag att jag och den är värd presenter. Som ni vet så gillar jag ju det här med unn, så nu har jag minsann unnat mig!
Träffade min barnmorska igår och hon sa att det viktiga var egentligen inte hur mycket eller lite man går upp i vikt under graviditeten utan det som var väsentligt var att man går ner till sin ursprungs vikt igen efteråt.
Först blev jag lite stött över kommentaren (gillar inte att prata vikt och speciellt inte i det här läget) men hon förklarade det som att om en mamma väger 60 kilo när hon blir gravid med sitt första barn, sen går upp 20 kilo under graviditeten och sen går ner tio efteråt så väger hon alltså 70 kilo. OM hon då blir gravid igen och går upp tjugo kilo och sen går ner hälften av det så har hon alltså en övervikt på 20 kilo som hon inte hade innan, vilket kanske inte är så bra.
Så hon hade ju en poäng tycker jag nog ändå.

Själv gick jag upp 15 kilo förra gången och det tog ungefär ett år att gå ner det igen. I min enfald trodde jag att det skulle ”trilla av” av sig själv. Det gjorde det alltså inte alls.
Den här gången är jag väldigt peppad på att bli ”mig själv” igen, riktigt längtar efter att få gå till gymmet igen, att få ta i (utan att kissa på sig, som nu) och jag längtar efter min garderob som just nu ligger nedpackad i lådor.

För att peppa mig själv ytterligare har jag alltså unnat mig två saker:

Först ut den här kjolen från Marimekko. Som bekant vid det här laget så älskar jag Marimekko och nästan ännu mer nu på senare tid, tycker de har shapeat upp sig ordentligt. Inser själv att den här kjolen kommer nog ta en stund, minst sagt, att gå i igen men den som väntar på något gott! Tänker att jag ska klä ner den ordentligt med svart t-shirt ochconverse till. Älskar den redan så mycket, trots att den hänger där och hånar mig för tillfället!

Sak nummer två jag unnat mig är de här byxorna från Rodebjer som jag köpt på tradera.
Jag ÄLSKAR ju det här mönstret och ibland är byxor så mycket lättare att ha på sig än kaftan, så det känns verkligen fint att jag äntligen fick tag på ett par!
De här ska jag också matcha med svart eller vit t-shirt och saken är biff som man brukar säga!
Har hört att den här modellen ska vara ganska stor i storleken men tror ändå att jag snällt får vänta ett tag på att komma i de här brallorna.

Nu ska jag och min jättemage (som alla frågar om det snart är dags) sukta efter de här två godbitar och drömma om att det finns ett liv även efter denna graviditet!