I år delade jag och Emil upp semestern så att först hade vi en vecka ihop, sedan var Emil ute och paddlade havskajak med sin bästa kompis i några dagar (och mamma var här och tog hand om mig och Knut) och sen fick jag hela fem (!!!) dagar ensam i Stockholm! Så jäkla fenomenalt upplägg, lite av allt och de där dagarna i storstaden kan jag leva hela året på. När jag fick gå tillbaka till att vara bara Anna, inga måsten, ingen matlagning eller legolek och matsäcksfixande. Bara jag.
Johan, min bästa kompis från Karlstad, som jag alltid bor hos när jag är i Stockholm, hade bunkrat upp med inte mindre än tre flaskor cava, bara för att den hette Anna. Gullig kille.
När vi druckit upp bubblet gick vi ner från hans lägenhet och vips är man på en engelsk pub! Fördelen med att bo mitt i stan, man kan dricka öl i strumplästen om man vill (vi hade dock skor, för vi är civiliserade människor trots allt)
Lycklig tjej på finaste gatan i stan. Ser ni hur peppad jag är på egentid?!
Vi strosade genom ett lummigt sommarstockholm, ner till Rålambshovsparken….
…och till boulebaren!
Så mysigt ställe! Vi hann gå hit två gånger under mina Stockholmsdagar pga bäst plats.
Vi drack öl och åt godsaker. Johan har minimalt kök i sin lägenhet så han äter alla måltider ute, dvs sjukt dyra fem dagar för min del som är van vid matlådor och nudlar. Men det är till att unna sig när man är på semester.
Vi satt kvar tills det började skymma.
Då gick vi vidare längst vattnet och jag ohh:ade och åhh:ade mest hela tiden över att Stockholm är så fint att jag får ont i hjärtat.
Mötte herr bäver.
Sen gick vi och satte oss här, på Mälarpaviljongen.
Vi satt precis vid vattnet, drack hutlöst dyrt rosévin och jag kämpade för att inte börja gråta över hur fint allting var. Det känns som att Stockholm är en hemlig älskarinna som försöker lura in mig i sina trådar varje gång jag är där, kämpar för att stå emot men sablans vad hon är vacker!
När det blivit alldeles mörkt ute gick vi gatorna upp till lägenheten igen.
Över bron och Karlbergskanalen och mina axlar sjönk längre och längre ner, kunde andas ut för första gången på länge. Stockholm alltså, vilken helande kraft du har på mig.