Jag har alltid haft stora bröst och till en början tyckte jag det va väldigt roligt. När man på högstadiet och gymnasiet kunde stoltsera med ordentliga C-kupor och jag fick en massa uppmärksamhet från killar vilket jag fullkomligt älskade. Dessvärre blev jag oftast sårad ordentligt då det allt som oftast handlade just om brösten och väldigt lite om mig.
De lockade också till sig många äldre män som det från min sida aldrig var meningen att attrahera. efter en incident på gymnasiet där en manlig lärare började maila mig väldigt konstiga förslag, så slutade jag helt använda urringat. Jag täckte dom så gott det gick även om jag fortfarande var omåttligt stolt över dom.
Åren gick och jag gick från att vara en 45 kilos tonåring med C-kupor till att bli en vuxen kvinna med betydligt fler kilon och kurvor och brösten blev större och stannade runt DD-kupor eller ibland upp till E eller F-kupor. Det började bli tungt att släpa runt på och när jag blev gravid (redan första gången) så växte brösten tre storlekar redan de första veckorna! När jag fick Knut hade jag storlek 75 H.
Jag är inte särskilt reslig med mina 168 cm, 67 kilo (fortfarande massa gravidkilon kvar) och att ha H bröst passar helt enkelt inte alls min kropp. Jag började få ryggproblem och ryggskott, ont i axlar och nacken. Direkt efter att jag fått Knut började jag kolla upp alternativ för att göra en bröstförminskning.
Nu har det gått 11 månader sen han föddes och i december fick jag äntligen tummen ur och ringde vårdcentralen. Killen som svarade lät helt chockad när jag sa att jag ville göra en bröstförminskning. Sagt och gjort, en månad senare fick jag komma in för bedömning. De mätte från halsgropen till bröstvårtan (måttet måste vara minst 28 cm) och sen fick jag väga och mäta mig (man måste ha ett BMI under 25)
Mina mått stämde och läkaren skickade en remiss till kirurgen. Nu har jag blivit kallad så i slutet av januari ska jag dit för ytterligare mätningar och bedömningar. Har man ett BMI under 25, ett mått från hals till bröstvårtan på över 28 cm och att brösten har en volym på minst 800 ml så betalar nämligen landstinget operationen.
Tänk att kunna köpa BH i en vanlig affär, kunna köpa vilken bikini eller skjorta som helst. Kunna teckna utan att få ont i ryggen och jogga utan att få ont precis överallt!
Så håll nu tummarna för det här! Det gör nämligen jag!